Måndagen den 31 Juli

Snusbrist, tv-brand och väntan

Tiden går sakta, och tillvaron ombord på Wild Rose går i väntans tecken. Vår nuvarande ankringsplats i Angra dos Reis är dock en ypperlig plats att ligga passiva i av ett antal orsaker. Gratis ankring, billig mat, gratis duschar, billigt internet för att nämna några, men även lugnet och känslan av att Angra till stor del verkar förskonat från kriminalitet. Staden känns ganska annorlunda mot de tidigare platserna vi besökt i Brasilien, vilket till största del antagligen beror på bristen av höghus. Känns mer som hemma på något sätt, mer gemytligt.

Häromdagen, närmare bestämt den 27:e fyllde jag (Johan) år, och har nu uppnått den grånande åldern på 29. Känns fortfarande helt ok faktiskt, trots Krilles invändningar om att gubbdomen redan tagit sin början och att jag själv bara för några år sen hade ståndpunkten att livet är slut efter 25. Nu ligger den gränsen vid 30, men jag börjar lite smått inse att den bästa tiden alltid kommer vara nu, oavsätt ålder, och den insikten känns inte helt fel, även om jag kan höra mitt yngre jag skrika "Försvarstal!!! Försvarstal!!" någonstans i bakhuvudet. :-)

Kvällen till ära firades med tv-brand, och ett allmänt tekniskt helvete ombord. Vi tyckte oss vara värda lite bättre mat än vov-konserverna och beslutade därför oss för att laga lite mer högkvalitativ mat och därtill hyra en bra film.
Vår trotjänare bensingeneratorn bars upp på däck för att mata vår amperslukande LCD-skärm. Det hela verkade bli en riktigt lyckad kväll med god mat och hollywoodrullen Senhor dos Armas (Ingen aning vad den heter på Svenska), ända tills det sprakade till och tvn blev svart. En omisskänlig doft av ozon blandat med bränd elektronik spred sig ombord och generatorn stängdes omedelbart av. En stund senare kunde vi konstatera att katastrofen var ett faktum, vår tv var död!!! Vår kära Thomson plockades ner från vägen som en stupad hjälte och lades varsamt på vårt improviserade operationsbord. Efter lite skruvande, pillande och garantarad överträdelse utav samtliga garantiföreskrifter kunde vi lokalisera felet till ett visst kretskort, varpå det plockades ut.

Filmkvällen fortsatte på vår laptop, men känslan blev aldrig riktigt den samma. Dagen efter tog vi dingen in till stan i jakt på en duglig tv-reperatör. Vi hade våra onda aningar, då en LCD-skärm i det snaraste måste liknas med rymdteknik häromkring, men vår förutfattade mening till trots lyckades vi efter en stunds letande lokalisera en tv-guru. Efter överlämnandet av Thomsons kretskort försvann mannen in i lokalen mellan högar av gamla uttjänta tv-apparater. Efter en stund kom han tillbaka med ett omlödat kretskort, och han förklarade att han hade varit tvungen att koppla förbi säkringsdelen för att få det hela att fungera igen. Kändes så där, då ett nytt fel på tv:n nu garanterat kommer avsluta dess liv för gott.
Priset på 2 real (ca 7 sek) för reparationen var helt enkelt för bra för att vara sant, och vi hade våra tvivel när vi återvände till Wild Rose för återupptagandet av operationen på vår ljusbringande vän. Lyckan var total några minuter senare när invertern slogs på och det omisskänliga skenet slog emot oss igen!

Orsakerna till vår väntan är de planerade besöken framöver från Sverige, med start om ca två veckor. Ska bli riktigt jäkla kul o få träffa folk hemifrån igen! Höra lite skvaller från kära Malmö, koppla av och för en gångs skull få ett break ifrån arbetet med Wild Rose.
Visserligen återstår en hel massa jobb och punkter på vår "innan Kap Horn"-lista, men de flesta kräver leverans av en del prylar vi beställt hemifrån. Några nya block, ett antal servicekit till motorn, lite ny belysning till salongen samt en extra gps är några av sakerna vi bett våra polare smuggla ner till oss.
Vid en tidigare genomgång och prisjämnförelse kom vi fram till att vi sparar nästan 10000 sek på köpa allt i Sverige istället för Brasilien. Helt sjukt mycket billigare hemma alltså! Priset i Sverige ca 5000 kr mot kring 15000 i Brasilien, och detta för exakt identiska artiklar! Insikten att "yachting" i Brasilien enbart berör "creme de la creme" ur befolkningen stärktes ytterliggare efter den priskontrollen.... Kommer antagligen aldrig mer klaga på priset, när det rör marinartiklar i Sverige. Faktum är att de svenska priserna har varit konkurenskraftiga i alla länder vi besökt, i de fall det handlat om båttillbehör det vill säga.

Det har blivit kallt igen, eller kallt ur våra ekvatorinställda kroppar synvinkel det vill säga. Just i skrivande stund regnar det utanför och tempmätaren visar på 15 grader, vilket får sägas vara riktigt kyligt för att vara häromkring. Anledningen är det massiva kallfrontsystemet som sakta arbetat sig upp från sydligare breddgrader, och nu omfamnar allt med sina låga regntunga moln. Känns skönt att de största jobben redan är avklarade, och att samvetet därför förblir rent även när vi nu tar det lugnt och har det allmänt slappigt ombord. Dricker alldeles för mycket kaffe, glor på film, läser eller något annat avkopplande medans regnet silar ner utanför.

Just läsandet har fått sig en riktig boost nu när solen inte vill visa sig, vilket fått till följd att bristen på skönlitteratur börjat bli akut. Vårt förut till synes outsinliga bibliotek har nu inte många otummade exemplar kvar, och vi hoppas därför snart möta upp med någon annan svenskbåt för lite bookswapping.
Dock finns alltid favoritböckerna tillhands, ni vet sådana som man kan läsa om och om igen utan att tröttna, dock med förbehållet att det gått lite tid sen senast.
Just nu är jag inbegripen i The last great quest, som till största del berör Kapten Scott´s tragiska uppoffring nere vid antarktis i början av förra århundradet. Väldigt spännande och intressant!

Vårt snus har tagit slut!!! Och det var först när jag (Johan) begav mig fram till vår snusgömma i fören, för att i vanlig ordning håva upp en ny stock, som detta hemska faktum slog oss med full kraft. Hur skulle vi nu överleva!!?? Snus! Detta livselixir, denna gåva till människan från gudarna!!
När den värsta chocken lagt sig och vi sakta börjat ta oss ur den värsta panikapatin gav vi oss in mot land i jakt på huvudingrediensen till detta livets nödvändigaste, det vill säga råtobak. Någon timme senare var vi åter ombord, men nu med varsin tobaksfläta. Då vi var lite oense om det bästa receptet, och vi tyvärr saknar insiderinfo från Gothia rörande Generalreceptet, beslutade vi att anordna en snustillverkartävling. Dock med äran som enda pris för bäst smakande snus!
Krille som tydligen är mer åt det spartanska hållet satsade på en mer neutral smakinriktning, med mest salt som smakförhöjande tillsats, medans jag (Johan) försökte mig på ett lite mer komplicerat hopkok inbegripande bla mangoextrakt, salt och en svag touch av rom. I skrivande stund har dock inget avgörande deklarerats ännu, då den blöta väderleken försvårar torkningsprocessen något... ;-)

I snus o dus!

Johan o Krillen