Lördagen den 29 April 2006

Ekvatorn passerad!

Klockan 04.47, natten mellan fredagen och lördagen passerade vi ekvatorn på longitud W029"57.50. Det hela skede utan några större märkligheter, då vi bägge var vansinnigt trötta efter de långa styrpassen i skiftande väderlek, oftast regn tyvärr.
Det verkar som om det bara finns två läge på vädret här, och det är regn eller dödlig hetta. Att sitta i sittbrunnen och handstyra under motorgång är inget vidare i något av dem, och vi hoppas verkligen att vinden återkommer snart.

Hursomhelst så är det idag Lördag, dax för dop. Och vi har dryftat ämnet lite fram och tillbaks, angående hur detta skall gå till rent praktiskt. Ett dopp i havet kanske eller bara ännu en spann vatten över huvudet? Vi får se helt enkelt, och i ärlighetens namn så är varken jag eller Krille särskilt upplagda inför spex idag. För varmt helt enkelt.... Över 40 grader i skrivande stund.

Till Fernando har vi nu ca 240 Nm kvar, och skulle det bli så illa att vinden inte vill alls, så har vi diesel så det räcker. Motorn måste snart servas, och vi drar oss bägge inför uppgiften att sitta inklämd i det nu stekhetta mototutrymmet för och byta olja. Tyvärr så är inte detta något motorn tar notis om, så inom 5 timmar lär någon av ligga halvt döende av hetta, och pumpa ut den gammla oljan. Helt idiotiskt system för den delen! Varför har inte den här motorn som de flesta andra en plugg i oljetråget?? Istället måste man hålla på o slabba med slangar o skit... Blir trött bara jag tänker på det!

I övrigt så har den alltid under ytan närvarande misären hållt sig på en helt acceptabel nivå. Månaden i Las Palmas, med allt fejande har verkligen betalt sig, i form av mindre saker att orsaka ärr på besättningens hjärnor. :-) Men som alltid så dyker det upp några småprylar som måste fixas, så fort vi är iland igen. Den mystiska dieselläckan, som vi nu dragits med enda sen vi lämnade Sverige, vägrar ge upp, och vi har nu bestämt att om det så krävs att hela motorn baxas ur båten, så ska detta problem lösas fortast möjligt!

Om det är någon som undrar hur det blev med de mystiska små öarna jag skrev om häromdagen, så passerade vi dem under gårdagsmorgon. Av lite olika anledningar så brydde vi oss inte om att försöka oss på en landstigning. Bla så hade det inneburit en "omväg" på ca 70 Nm, och detta hade i och för sig inte varit några problem om det bara hade blåst. Men att sitta o slita hund vid rorskulten i nästan ett dygn extra, tyckte vi helt enkelt inte det var värt. En annan gång kanske.... ;-)

Nu måste jag bara gå upp på däck och hälla en spann vatten över skallen. Blir härdsmälta snart annars...

Stuck in the middle...

Johan o Krillen