Torsdagen den 9 mars 2006

Vaknade upp med urinvägsinfektion. Kändes halvroligt. Karre var lika kass som vanligt och seglargrabbarna tyckte att vi var ena riktiga landkrabbor. De lämnade oss med disk och städ och begav sig iväg för att kopiera böcker inför fortsatt färd. Vi putsade och fejade på båten innan båda kreverade under respektive illamående :) Jag vilade på däck och Karre på salongssoffan. För att bota infektionen bälgade jag i mig ca tre liter vätska med pressad citron i under ca tre timmars tid. Min mage gillade inte alls det. Och Wild Rose toalett var inte direkt nöjd den heller. Någon av oss landkrabbor hade glömt att skifta på kranarna som öppnar och stänger inflödet vilket hade gjort att en packning gått sönder (jag tror det var så i alla fall, jag vet inte riktigt). Så det var på nåder jag fick lov att använda toaletten. & efter tre liter vätska på kort tid behöver man definitivt gå på toaletten... många gånger. Som tur var hjälpte det och efter några timmar mådde jag tiptop igen. Dock blev det ingen segling även denna dag, vilket grabbarna nog var lite besvikna på. det hade varit supermysigt men tillfälligheter satte stop för en sådan utflykt.

Krille och Johan fixade lite med båten, eftersom de på lördagen skulle bege sig från Las Palmas till La Gomera för att träffa sina föräldrar. Då måste båten vara sjöduglig. Skorstenen hade satts på plats, vatten hade fyllts på och böcker hade kopierats.

Eftersom det var Karres sista kväll beslöt vi oss för att festa till det. White Russian var kvällens drink och den drack vi upp snabbt. Vi satt återigen på båten, varför söka annat sällskap när man har så trevligt i varandras? Skämt åsido, det kändes aldrig som något sug efter direkt utgång, vi var nog ganska nöjda bara att få hänga med varandra för en gångs skull. Kvällen innebar som vanligt en massa diskussioner och gamla minnen och en hel del missförstånd. Där spriten går in går vettet ut. Det var i alla fall väldigt trevligt även om både jag och Karre tog det relativt lugnt. Ingen av oss mådde väl hundra.

Fredag 10 mars / Lördag 11 mars

Efter en rejäl kaffe på ett kafé nära hotellet gav vi oss iväg för att äta bakfyllemat på Burger King. Alla var lite slitna, även om vissa seglarna var värre än andra... Personligen är BK ingen favorit och efter detta lär jag nog aldrig äta där igen. Mådde inte alls bra. Men Krille, Johan och Karre verkade gilla det så då får man offra sig lite. Vi gick tillbaka till båten för att packa ner den ickefungerande Wallasvärmaren som Karre skulle frakta hem till Sverige. Stor och otymplig men de fick faktiskt plats. Sen var det dags att ta farväl av Karre.

När Karre åkt tog vi en tur på stan, gick runt stan och sen ner på strandpromenaden. Åt lite glass och kollade på utsikten. Det är fantastiska vyer och storslaget hav. Eftersom det var min sista dag skulle vi ut och äta lite men innan dess ville jag titta lite på en kamera. Kameror och dylikt är oerhört billigt på Gran Canaria. Hittade en likadan som den som Johan och Krille hade, fick ett bra pris och slog till. Tjänade ett par tusen gentemot om jag hade köpt den i Sverige. Det känns bra.

Middagen intogs på ett grillställe med grillade specialiteter. Pommes, olika grillade köttbitar och vitt vin. Kändes lyxigt efter Burger King och dylikt. Sen upp på hotellet för lite mer vindrickning och prat. Men kände mig lite konstig och var tvungen att sova en stund, satte klockan på 20 min. vaknade upp och var kallsvettig. Plötsligt var jag tvungen att kräkas. Tankarna gick till matförgiftning men eftersom bara jag blev dålig så var det lite konstigt. Sen låg jag med frossbrytningar en lång stund innan jag somnade om. Sen återupprepade sig beteendet. Kändes lite tråkigt när det var sista dagen och allt. Sen är det förbannat jobbigt att vara sjuk. Tur man blev omhändertagen väl, annars hade det nog varit mycket värre.

När jag vaknade på morgonen var jag rejält utmattad och svag och Johan fick försöka tvinga i mig en yogurt. jag hade inte hunnit packa så det fick han göra åt mig, så himla snällt. Kände mig allt annat än redo för en flygtur. Det var nog tur att det bara var jag som blev dålig i och med att killarna skulle segla iväg samma dag. Ett dygns segling med kräkningar och frossbrytningar går nog inte så bra.

Vi sa adjö vid kvart i tio då jag tog en taxi till flygplatsen. Hemresan gick bra ända fram till Kastrup då mitt bagage var försvunnet. kändes som e typisk avslutning på den dagen. Ändå bekom det mig inte jättemycket, semestern hade varit helt underbar och solen, värmen och sällskapet gjorde upp för allt det som var lite jobbigt. Det enda jobbiga nu är att det kommer dröja länge innan man ser pojkarna igen. de kommer vara borta ett bra tag. Båten är i och för sig i bättre skick än någonsin men nog är man lite orolig. Jag har dock fullt förtroende för killarnas förmåga att klara det de tar sig an. Man märker att Krille lärt sig mycket under färden ner hit och att Johan är bra på att segla visste jag redan innan. De verkar dessutom väldigt komplatibla som personer, något jag tror är oerhört viktigt för deras fortsatta färd.

Även om vårt äventyr på Gran Canaria ä'r slut hoppas jag att det kanske kommer fler tillfällen att besöka killarna. det är trevligt att vara del av ett äventyr, även om det bara är en ytterst liten del.

Skepp o hoj för denna gång

/Heléne